Smakebit på söndag; Queenie

På söndagar kan man dela med sig av en smakbit ur den bok man för tillfället läser och gärna ta del av andras smakbitar. Denna vecka är det bloggen Betraktninger som håller i trådarna.

Debutromanen Queenie av Candice Carty-Williams har fått mycket beröm och verkar riktigt rolig. Det färgglada omslaget bidrar till känslan. Smakebiten är från en av de första sidorna och utspelar sig vid ett besök hos gynekologen:

Jag öppnade munnen för att påpeka att alla män födda en viss tid på året inte var olika versioner av Lucifer, men Maggie, som alltid ville utforska alla samtalsämnen fullt ut, hade mer att säga. I det allt fullare väntrummet fortsatte hon med sin starkaste utomhusröst att föreläsa för mig (och alla som satt runtomkring), och även om jag själv var för orolig för vad som kunde tänkas pågå inuti min livmoder för att ta in det hon sa, nickade kvinnan mittemot häftigt medan hon stirrade på Maggies rödbruna peruk som om den vilken sekund som helst skulle trilla av. ”Var Prince tvilling?” frågade jag. ”Jag är ganska säker på att han var född i juni.”

”Prince – må han vila i frid – var Prince”, sa Maggie och såg mig i ögonen. ”Astrologin kunde inte, och kan fortfarande inte, tillämpas på Prince…”

Nya böcker i mars 2021

Nya böcker är alltid spännande. Här kommer några som jag är sugen på:

Spring eller dö av Maria Adolfsson

Det är fullsatt i hamnen den soliga septemberdag när Doggerlands första pridefestival ska gå av stapeln och valspurten närmar sig. Men plötsligt förbyts den uppsluppna stämningen i skräck. Någon skjuter rakt in i folkmassan. När polisen anländer är gärningsmannen redan död.

Den höggravida kriminalinspektören Karen Eiken Hornby är fast besluten att ta reda på mördarens motiv och kartlägga hans sista tid i livet. Det hon upptäcker försätter både henne själv och andra i fara.

Detta är del 4 i serien. Jag har fortfarande inte läst del 2 eller 3 men någon gång så….

Det ondas oväsen av Louise Penny

Knappt en dag passerar utan att nioårige Laurent Lepage ropar varg. Från rymdinvasioner till vandrande träd, via bevingade monster i skogen, till dinousaurier han sett i byn Three Pines: Hans berättelser är så osannolika att ingen tror honom, inklusive paret Armand och Reine-Marie Gamache. Men när pojken försvinner tvingas byborna överväga om någon av hans egendomliga historier trots allt kan ha varit sann. 

Och så börjar ett frenetiskt sökande efter pojken och sanningen. Det man upptäcker djupt inne i skogen startar en kedja av händelser som leder till mord, till ett gammalt brott, ett gammalt svek – och ända fram till poeten Ruth Zardos ytterdörr. Och nu är det nu, skriver hon. Och det mörka är här. Armand Gamache – tidigare chef på mordroteln i Québec – tvingas inse att han genom att inte tro pojken själv har spelat en fasansfull roll i det som nu är på väg att hända…

En av de bästa mysdeckarserierna. Detta är del 11 och jag har gillat alla utom en hittills!

Brinn mig en sol av Christoffer Carlsson

I februari 1986 sker det första mordet i byn Tiarp på Nyårsåsen utanför Halmstad.

För polisen Sven och hans son Vidar blir det en avgörande tid. Landet är i chock efter mordet på Olof Palme. Medan Vidar söker sin väg mot vuxenlivet, tvingas Sven in i mörkret på Nyårsåsen för att jaga Tiarpsmannen: Vem är han? Vem blir hans nästa offer? Och vem är författaren som långt senare återger historien – varför skriver han?

Jag tyckte mycket om den första, Järtecken, som jag lyssnade på. Då visste jag inte att det skulle bli en serie, men det blir spännande.

Tyst offer av Peter May

Södra Spanien, 2020. När Jack Cleland – en britt på rymmen från ett spanskt fängelse – ser sin flickvän dö, nermejad i en polisjakt som bland annat involverar kriminalkommissarie Cristina Sanchez Pradell, svär han på att hämnas.
Cristinas moster, Ana, lider av den sällsynta sjukdomen Ushers syndrom och har varit dövblind under hela sitt vuxna liv. Ana är kärnpunkten i Cristinas värld – och i Clelands grymma hämndplan… 
John Mackenzie, en lysande men temperamentsfull utredare från Glasgow, tas in för att hjälpa de spanska myndigheterna med jakten. Bara Mackenzie kan tysta Cleland innan rymlingen får det sista, blodiga ordet.

En ny serie av Peter May. Lewistrilogin tyckte jag mycket om men annat, från längre tillbaka i tiden, har jag varit lite ljumt inställd till.

Norrskensnatten av Anna Kuru

När vintern börjar släppa sitt grepp om gruvstaden Kiruna vaknar allt till liv. Bilmekanikern Allis har ett nytt jobb på bilprovningen och ett förnyat hopp om framtiden. Men samtidigt hemsöks hon om nätterna av plågsamma minnen från det förflutna. 
När påsken kommer ger sig Allis ut i fjällvärlden med sin farfars gamla pimpelark för att rensa huvudet och komma bort från stadens snöslask. Dagarna tillbringar hon på isen, hon fiskar och åker på skidturer. På kvällarna är det månljus och sprakande norrsken. 
Så hörs en kväll ett dån mellan de snöklädda fjällbranterna. Det betyder att ett oväder är på väg, det har farfar lärt henne. Men det är inte bara snöstormen som är på väg mot Allis under årets sista norrskensnatt – och det är inte bara i mardrömmarna som det förflutna håller på att hinna ikapp henne…

Jag har ännu inte läst första delen, men snart så!

Ett färgat liv av Ulrika Nandra

”Du är inte min dotter längre. Såna som du begraver man levande.” I den drabbande debutromanen ”Ett färgat liv” får vi följa fadern Amal och dottern Saskia, en fanatiker och en förskjuten, i Göteborg och i Indien. Vad som händer när livet kommer ikapp en åldrande far och hur en dotter hoppas kunna förstå sin fars förflutna. Det är en berättelse som söker svar på hur det är möjligt att förskjuta sitt eget barn, hur en fri konstnär kan förvandlas till fanatiker och som ställer sig frågan – är det möjligt att förlåta och försonas? Hur fortsätter man att leva när det oförståeliga händer och den viktigaste relationen av alla, den med familjen, bryter samman.

När bergen sjunger av Nguyen Phan Que Mai

Hanoi, 1972. En flicka och en mormor klamrar sig fast vid varandra när amerikanska bomber dånar utanför deras improviserade skydd. Flickans föräldrar har gett sig iväg för att utkämpa det krig som sliter itu både hennes land och familj.  

Medan hon väntar på att föräldrarna ska återvända gör mormodern allt i sin makt för att skingra barnbarnets tankar. Hon berättar sina väl bevarade hemligheter och ger flickan ovärderliga lektioner om livet, inte bara hur man överlever utan hur man lever med mod, heder och medkänsla i behåll.  

Genom flickan och mormodern tas vi med på en oförglömlig resa genom Vietnams smärtsamma 1900-talshistoria. Vi fylls av deras trots och beslutsamhet, av deras hopp och oväntade glädje.

De bortglömda namnens bok av Kristin Harmel

Paris, 1942. Den unga Eva Traube lever ett lyckligt liv med sina föräldrar när tyska trupper plötsligt börjar samla ihop alla judar och skicka dem till arbetsläger i Polen. Eva och hennes mor lyckas fly medan fadern förs bort av nazisterna. De två kvinnorna tar sig till en liten stad nära den schweiziska gränsen i förhoppningen om att snart kunna korsa den.  

Men när motståndsrörelsen upptäcker att den konstnärliga Eva är en mycket skicklig dokumentförfalskare blir hon en värdefull tillgång. Det dröjer inte länge innan Eva i största hemlighet förfalskar id-handlingar åt hundratals barn som på så sätt kan föras i säkerhet. Tillsammans med en katolsk präst och den mystiske förfalskaren Rémy uppfinner Eva ett system för att logga barnens verkliga namn för att de ska kunna återförenas med sina föräldrar efter kriget. Genom ett intrikat kodsystem förs alla namn in i en gammal religiös bok. Men när nazisterna slutligen intar den lilla staden försvinner boken … 

Är mor död av Vigdis Hjorth

Hur ser mamma ut? Trettio år äldre än sist, när var det?

Johanna lämnade Norge och klippte banden med sin familj. Hon har bott utomlands i tre decennier och kom inte ens hem till sin fars begravning. När hennes man plötsligt dör beslutar hon sig för att flytta tillbaka hem. Hon är nu en välkänd konstnär och har blivit erbjuden möjligheten att göra en stor retrospektiv utställning. Men vad finns kvar av relationerna hon lämnade för så länge sedan? 

Jag tyckte om hennes tidigare bok Arv och miljö.

Shuggie Bain av Douglas Stuart

Året är 1981 och industristaden Glasgow är nere för räkning. Under Thatchers järnhårda styre måste man kämpa för att överleva. Glamorösa Agnes Bain har alltid haft större drömmar än så, men när hennes man lämnar familjen faller allt samman och det kommer an på barnen att fånga henne. Shuggie Bain, minstingen, är den som håller ut längst. Men Shuggie drömmer sig också bort, från gruvområdet och från den hånfulla omgivning som aldrig låter honom glömma att han är annorlunda.

Den här har jag varit nyfiken på ett tag och nu har den visst kommit på svenska.

Irrbloss av Elly Griffiths

Det mesta är nytt i Ruth Galloways värld. Hon har en ny partner, ett nytt hem och ett nytt jobb. Men när hennes gamla kollega kriminalkommissarie Harry Nelson tar kontakt och ber om hennes hjälp kan hon inte motstå att säga ja.

Den dömde mördaren Ivor March har äntligen erkänt att han faktiskt mördat fler personer, något Nelson alltid misstänkt, men Ivor tänker inte berätta var de är begravda om inte Ruth kopplas in på fallet. Ivor March berättar för Ruth att han har mördat fyra kvinnor, och att deras kroppar är begravda nära en by vid kärren, som sägs vara hemsökta av irrbloss.

Men är Ivor March ett irrbloss som lurar Ruth tillbaka till Norfolk? Har han en dold plan, och varför är Ruth så viktig för honom? Är det säkert att de sett det sista liket? 

Det är mycket som är annorlunda i den här delen av serien. Jag undrar om Elly Griffiths börjar närma sig slutet även om det inte fanns någon direkt indikation på det. I alla fall har Ruth flyttat från saltängarna och det tyckte jag var riktigt sorgligt. Visserligen gjorde hon ett litet återbesök men det är inte samma sak. Hon har också flyttat längre ifrån Nelson och är sambo. Precis som för många av oss händer det mycket på 10 år, men det känns inte som att Frank är mannen för henne…

Det var lite konstiga vändningar i den här delen och en del sammanträffanden som kändes osannolika. Samtidigt begriper jag ju att redan det väldigt osannolika i att Ruth har kommit i kontakt med så väldigt många mordfall under åren gör att de mer sannolika sammanträffandena tar slut…

Jag kommer definitivt följa den här serien framöver för jag är väldigt förtjust i de mer permanenta karaktärerna, Ruth, Michelle och Cathbad. Shona har jag lite svårt för och även Nelson, även om han i alla fall är intressant som karaktär.

Välskrivet, spännande på ett lågmält sätt, och hemtamt.

Bokrea 2021

Det har nog inte undgått någon (som läser bokbloggar) att det är bokrea nu. För första gången på väldigt många år ska jag inte besöka den fysiskt. Kanske om ett tag, men inte de närmaste dagarna. Det hindrade mig inte från att klicka hem ett antal böcker. Faktum är att jag tror jag köpte mer än jag någonsin gjort fast jag inte gick i en fysisk butik…

Här är mina fynd:

  • Testamente av Nina Wähä
  • Advokaten av Cormac McCarthy
  • Den vita boken av Han Kang
  • Kirke av Madeline Miller
  • Där livet är fullkomligt av Silvia Avallone
  • Biodlaren från Aleppo av Christy Lefteri
  • Ett år av vila och avkoppling av Ottesa Moshfegh
  • Konkubinen av Elechi Amadi
  • Snöstorm av Augustin Erba
  • Glöm mig av Alex Schulman
  • En gentleman i Moskva av Amor Towles

Nu har jag att göra ett tag!

Tisdagstrion vecka 8

Ugglan & Boken anordnar Tisdagstrion, en utmaning att tipsa varandra om tre böcker runt ett visst tema. Den här veckan är temat Sport och friluftsliv.

Outsidern av Stephen King: Egentligen inte en bok om vare sig sport eller friluftsliv, men en av de första scenerna (öppningsscenen?) i boken är på en match i amerikansk fotboll där den omtyckta tränaren blir anhållen för det bestialiska mordet på en liten pojke. Att det skedde just där är ett tema som återkommer genom hela boken. En riktigt spännande bok!

Alive av Piers Paul Read: Den här boken har varit med i tisdagstrion tidigare tror jag bestämt. Ett uruguayanskt rugbylag kraschar i Anderna och för en ojämn kamp för att överleva utan mat i den fruktansvärda kylan. Baserat på en sann historia och har blivit en välkänd film med Ethan Hawke.

Serien om Åshöjdens BK av Max Lundgren: Hur många av oss lite medelålders minns den här ungdomsserien från 1970/80-talet? Fast jag inte var det minsta intresserad av sport läste jag hela serien och tyckte om den som jag minns det.

Vid död av Ragnar Jónasson

1983. Ett gammalt sjukhus i Akureyri på norra Island, tidigare använt som tuberkulossanatorium. En morgon hittas den äldre sjuksköterskan Yrsa brutalt mördad på sitt kontor, med två fingrar avskurna. Kriminalinspektör Hulda Hermannsdóttir och en överordnad kollega, Sverrir, skickas dit för att utreda fallet. Det finns fyra misstänkta, varav en är huvudläkaren Fridjon. Men mindre än en vecka efter det första mordet hittas även Fridjon död, till synes efter ett fall från en balkong. Sverrir bedömer det som självmord.

2012. Helgi Reykdal är en ung polis som pluggat krimi – nologi i England och nu ska fullborda sin avhandling om de olösta morden i Akureyri. Han har också erbjudits ett jobb på Reykjavik-polisen – den tjänst Hulda Hermansdóttir just är på väg att pensioneras från. Under avhandlingsarbetet träffar Helgi de misstänkta från 1983, även om alla inte är beredda att prata om fallet. När en av dem, Tinna, hittas mördad i sin säng bestämmer sig Helgi för att tacka ja till jobbet på polisen. Han är nu fast besluten att till sist lösa det 30 år gamla mysteriet med sjukhusmorden i Akureyri.

Jag har läst alla Jónassons böcker om Hulda Hermansdottir och verkligen gillat dem. Det är något med miljön på Island som lockar mig. Det blir liksom lite klaustrofobiskt med snön och kylan. Dessutom var det något riktigt sympatiskt med en medelålders kvinnlig polis som kämpar lite i motvind. I den serien blev hon ju dock inte äldre för varje bok, utan snarare yngre.

Den här boken är både fjärde delen i den tidigare serien och en fristående del, som jag uppfattar det. Här spelar Hulda bara en biroll och en annan person är huvudperson. Den är inte lika bra som de tidigare böckerna, kanske för att jag saknar Hulda. Helgi är dessutom en rätt osympatisk karaktär och det är först mot slutet som jag känner något annat än lite lätt irritation över honom.

Jónasson använder ett klassiskt grepp med nutid och dåtid. Det funkar bra och vävs ihop skickligt. Mängden mord (eller om det inte är mord?) känns lite osannolikt men det gör inte så mycket.

Fyra stjärnor blev det.

Tisdagstrion vecka 7

Ugglan & Boken anordnar Tisdagstrion, en utmaning att tipsa varandra om tre böcker runt ett visst tema. Den här veckan är temat Biblioterapi (böcker som får mig att må bra).

Jag var tvungen att googla på begreppet biblioterapi som jag inte hade hört förut. Så här står det på 1177:

Läs en bok och bli frisk! Nej, så enkelt är det inte men läsande tycks främja det psykiska välbefinnandet och snabba på ett tillfrisknande. Från första världskrigets traumatiserade soldater till dagens patienter med psykisk ohälsa, har litteratur visat sig ha en läkande kraft.

När jag känner mig nere orkar jag inte läsa, eller i vart fall orkar jag inte ta mig an nya böcker. Då vänder jag mig helst till en gammal trotjänare. Det är som att den välkända texten ger lite stadga i en värld som är i gungning. Därför består min trio av böcker jag läst mer än en gång:

Stolthet och fördom av Jane Austen: Austens bästa bok enligt mig. Så underfundig och rolig men ändå med allvarliga undertoner. Ett fantastiskt språk och helt underbara karaktärer.

Utvandrarna av Vilhelm Moberg: En välkänd bok om svältens Sverige och drömmarnas Amerika. Vilket ofattbart stort steg de tog utvandrarna som begav sig av från det trygga hemmet till en helt okänd värld.

Harry Potter-serien av JK Rowling: Jag har läst om alla böckerna flera gånger, både för mig själv och för barnen. Det är hemtamt och spännande på samma gång. Harry Potter och den flammande bägaren tycker jag är den bästa.

De sista flickorna av Riley Sager

Först var de tre.
Medierna kallar dem De sista flickorna – Quincy, Sam, Lisa – den ökända gruppering som ingen vill ingå i. De är de ensamma överlevarna från tre separata massakrer, förenade av det trauma de gått igenom.
Sen var de två. Men när Lisa dör under mystiska omständigheter och Sam dyker upp oanonnserad vid hennes dörr måste Quincy erkänna för sig själv att hon egentligen inte vet någonting alls om de två andra Sista flickorna. Kan hon lita på dem?
Kan det sluta med att bara en av dem är kvar? Quincy vet bara en sak: Det är hon som står på tur att bli nästa offer.

En ny författare för mig och jag vet inte riktigt hur jag hittade boken. Jag tror jag läste om den på någon blogg och blev inspirerad.

Det tog ganska lång tid innan jag förstod vad begreppet De sista flickorna stod för. Eller rättare sagt på vilket sätt just de här flickorna hängde ihop. Jag brukar inte läsa baksidestexten på böcker så jag förstod inte att det var olika massakrer författaren pratade om förrän ganska långt in i boken. Därför la jag tidigt i boken rätt mycket tankekraft på att försöka räkna ut sambandet mellan dem, eftersom jag utgick från att det fanns ett närmare samband än det egentligen gjorde.

Dessutom var det givet att allt inte var som det verkade och att det skulle bli en hel del överraskningsmoment så jag la en del tankekraft på att försöka förutse det också. Vilket jag inte kunde. Det var riktigt bra upplagt av författaren och för en gångs skull kändes inte slutet som en besvikelse. Jag tyckte det var riktigt bra och jag kunde definitivt inte förutse alla överraskningarna mot slutet även om det förstås fanns personer man förstod hade andra sidor. Och det gäller självklart även huvudpersonerna. Jag gillar när huvudpersoner har sidor som avslöjas först allt eftersom. Jag säger inte mer för att inte avslöja allt för mycket.

Riktigt spännande alltså och jag kommer absolut att läsa mer av den här författaren. Fyra stjärnor i betyg.

Tisdagstrion vecka 6

Ugglan & Boken anordnar Tisdagstrion, en utmaning att tipsa varandra om tre böcker runt ett visst tema. Den här veckan är temat Mat och dryck (i titel eller handling).

Jag är en sån där som läser kokböcker ungefär som romaner, från omslag till omslag. Jag älskar riktigt tjocka kokböcker med massor av text. Bilder är bra men inte alls nödvändigt för min upplevelse. Här blir det dock andra tips:

Eat, pray, love av Elizabeth Gilbert: Jag förstod inte riktigt hypen runt den här boken om författaren själv som besöker Italien, Indien och Bali på jakt efter lycka och meningen med livet. Första delen, ”eat” i Italien, tyckte jag bäst om.

Kärlek het som chili av Laura Esquivel: En riktig storsäljare på 90-talet som ”alla” läste då. Nu har den nog fallit lite i glömska men den är väl värd att plocka upp fortfarande. Tita får enligt mexikansk tradition inte gifta sig men förför ändå Pedro med sin magiska matlagning och bjuder också läsaren på recepten.

Det lilla bageriet på strandpromenaden av Jenny Colgan: Bakning räknas väl också och sällan har jag blivit mer sugen på att baka än när jag läste den här. Det finns väl inget som går upp emot doften av nybakat bröd och man känner det verkligen när man läser om Polly som flyttar ut på en karg ö och bjuder de buttra öborna på långjästa frallor.

God Jul av Jonas Karlsson

Det lackar mot jul i kommunhuset och ledningen diskuterar hur de ska kunna göra något festligt med husets fasad. Trots nedskärningar och stundande eventuella varsel är alla överens om att det vore trevligt att i år överraska med en spännande julhälsning för att sprida lite glädje till kommuninvånarna. Något speciellt och lite extra läckert, dock med noggranna krav på nollbudget.

Snart bjuds lokalpressen in för att dokumentera projektet som vittnar om den fina lagandan som råder i kommunhuset. Men julpyntningen visar sig vara svårare att genomföra än man först har trott. När Gunvald på fritidsförvaltningen har svårt att förstå vikten av att samarbeta förbyts julglädjen till regelrätt krigsföring. 

Det här är en ganska kort roman, mer som en riktigt lång novell. Jag läste den i två sittningar under två semesterdagar precis före jul efter en lång och arbetsam höst. Den var riktigt rolig. Det är inte ofta jag skrattar högt när jag läser men här blev det faktiskt ett par skratt plus en hel del leenden.

Jag är statsanställd och arbetar alltså inte i kommunen, men igenkänningsfaktorn är ändå så stor. Jag tror säkert att drag av detta finns på de flesta arbetsplatser, men det är nog i offentlig sektor som sådana här personer och kulturer får störst möjlighet att breda ut sig. Naturligtvis är det överdrivet och bitvis absurt, men beskrivningen av möten som håller på i det oändliga och diskussioner som bara går runt samtidigt som hälften av deltagarna suckar känns tyvärr alltför välbekant.

Tragiskt men ganska väntat slut. Det är spännande med böcker där man vet hur det kommer att sluta, men man stretar liksom emot i tanken. På det stora hela träffsäkert och roligt och jag är sugen på att ta mig an mer av Jonas Karlsson. Det blev fyra starka stjärnor.