Väggen av Marlen Haushofer

Från Goodreads: En kvinna följer med sin kusin och hennes man till deras jaktstuga i bergen. När hon går och lägger sig första kvällen är hon ensam i huset och när hon vaknar dagen efter är hon fortfarande ensam. Hon bestämmer sig för att gå ut och leta efter sina släktingar och styr stegen mot värdshuset i närmaste by. Men på vägen dit går hon rakt in i en genomskinlig vägg, och kommer inte vidare. På andra sidan väggen är alla varelser, både djur och människor, döda.

Hon går tillbaka till huset, och får snart sällskap av hunden Lo, en katt och en ko. Och med denna nya, udda familj försöker hon överleva och skapa sig ett nytt liv. Det är en berättelse som handlar om det basala i livet, och på ett yttre plan händer inte så mycket, men trots det är skildringen både fängslande och spännande som få andra romaner.

Jag har skrivit lite kort om den här boken flera gånger tidigare men inte sammanfattat mina tankar. Sedan jag läste den, eller egentligen lyssnade för jag lyssnade på den på engelska, har den återkommit i mina tankar åtskilliga gånger. Det är en fantastisk liten bok som alla borde läsa.

Väggen kom ut redan på 60-talet och författaren är sedan länge död. Jag vet inte hur välkänd den varit under åren men det gjordes en film år 2012 och då antar jag att den fick ett uppsving. Jag har inte sett filmen och det är möjligt att jag avstår för att inte förstöra mitt intryck av boken.

Boken är bara drygt 200 sidor och den är långsamt berättad. Det händer egentligen inte så mycket och det finns ju bara en karaktär bortsett från djuren som ju också tar stor plats. Berättelsen är full av små detaljer om jordbruk, djurskötsel och naturen omkring henne. Liksom Robinson Kruse får hon lära sig att överleva och glädjas åt de små sakerna.

Den har beskrivits av andra som klaustrofobisk och obehaglig, men det tycker inte jag. Visst får man en känsla av ödesmättad och instängdhet, men också av lugn och vördnad inför livet och naturen. Hon funderar över meningen med livet och människans behov av gemenskap och framtidstro.

Det är inte särskilt spännande. Boken präglas mer av nyfikenhet. Jag känner så starkt för denna kvinna och för hennes liv. Berättelsen är ett nedslag i hennes liv men den gör inte anspråk på att ge oss några förklaringar. Jag har inte heller något behov av att veta varför, det är inte det den här boken handlar om. Världens eller människans undergång är bara själva premissen för berättelsen, det är inte det boken handlar om. Istället handlar den om en människas liv och överlevnad i en värld som hon inte längre förstår sig på och inte heller känner något större behov av att förstå.

Det här är en av de bästa böcker jag har läst och den kommer att finnas med mig länge. Den får självklart betyget fem av mig.

3 tankar på “Väggen av Marlen Haushofer

    • Ja man får nästan tänka bort hur det är möjligt osv. Eller tänkte du på det som hände på slutet? Det var lite märkligt och jag hade nog önskat mig ett lite annorlunda slut. Men man kan inte få riktigt allt!

      Gilla

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s