Vad jag läste då

Jag har registrerat mina lästa böcker på Goodreads sedan juni 2014. Det är intressant att gå tillbaka och se vilka böcker jag läst i olika perioder av mitt liv. En del böcker minns jag knappt och andra lyser klart i mitt minne. En del böcker är väldigt förknippade med vad som hände i övrigt i livet just då. Under någon månad här och där har jag inte läst en enda bok, vilket känns ofattbart med tanke på hur viktig läsningen är för mig.

Jag verkar ha glömt att göra ett inlägg i juli så här kommer det en månad för sent. För fem år sedan, i juli 2015, läste jag följande böcker:

En man som heter Ove av Fredrik Backman: Den här behöver nog ingen närmare presentation. Det måste vara få som inte åtminstone hört talas om den. Det är inte Backmans bästa bok (enligt mig) men den får klart godkänt med tre stjärnor.

Slow man av J.M. Coetzee: Jag brukar gilla den sydamerikanske nobelpristagaren Coetzees böcker, men den här var jag inte så förtjust i. Hans mer kända Onåd är nog bättre att börja med om man är sugen på att läsa något av honom. Den fick två stjärnor av mig.

Huset Longbourn av Jo Baker: Jag har hittills inte varit så förtjust i de böcker jag läst som spinner vidare på någon av Austens romaner. Jag tycker ju att Austen är fantastisk så det finns mycket att leva upp till om man ska försöka sig på det. Den här boken utspelar sig i tjänstefolkets del av Longbourn där ju familjen Bennett i Stolthet och fördom bor. Den fick också bara två stjärnor av mig.

Det röda tältet av Anita Diamant: Jag har bara läst den här enda boken av Diamant, vilket jag nu får anledning att ändra på. Hon verkar inte så känd så därför har jag inte hört talas om några andra böcker av henne. Den här gillade jag mycket och den fick fyra stjärnor av mig. Den utspelar sig i bibliska tider och hennes sätt att berätta är fantastiskt.

En färd till Indien av E.M. Forster: En klassiker av en författare som kanske är mest känd för filmatiseringen av Ett rum med utsikt. Den var helt okej men inte mer för mig.

Artighetsreglerna av Amor Towles: Den här romanen har fått så mycket beröm med hänvisningar till Den store Gatsby. Nja, jag var ju inte stormförtjust i Gatsby heller, så det kanske förklarar varför jag tyckte den var okej men inte mer. Författarens bok En gentleman i Moskva finns dock på min att läsa-lista.

Gone Girl av Gillian Flynn: En bok som alla talade om då, speciellt kanske i amerikansk media men även i Sverige. Den startade lite av en ny genre och jag tyckte den var riktigt spännande. Flera av scenerna i boken minns jag tydligt. Den fick betyget fyra av mig då.

Utan personligt ansvar av Lena Andersson: Uppföljaren till den mycket omtalade Egenmäktigt förfarande. Jag gillar Anderssons lite avskalade sätt att skriva. Det känns som varje mening är så genomtänkt och perfekt på något sätt. Den fick betyget fyra av mig, ingen fullträff, för jag tyckte historien var lite för mycket.

The Power of One av Bryce Courtenay: En bok jag knappt minns alls, inte ens när jag läser baksidestexten. Jag får bara upp vaga minnesbilder av enstaka scener. Den fick betyget tre av mig så jag måste ha tyckt att den var okej.

Allt för min syster av Jodi Picoult: Författaren skriver ofta om kontroversiella ämnen och det kan man verkligen säga om den här romanen. En syster finns till för att förse en annan mycket sjuk syster med benmärg, om man hårdrar det lite. Det är en välskriven bok men jag störde mig lite på att det märktes så tydligt att den var skriven för att provocera, få till en diskussion och tankar om ämnet. Den fick betyget tre av mig.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s