Tisdagstrion vecka 33

Ugglan & Boken anordnar Tisdagstrion, en utmaning att tipsa varandra om tre böcker runt ett visst tema. Den här veckan är temat Favoritplatser (miljöer) i böcker.

Hmm, jag har funderat på det här teman i några dagar nu. Jag har kommit fram till att jag ofta blir fascinerad av miljöer eller platser som jag aldrig någonsin skulle vilja bosätta mig på. Just när jag läser om dem blir jag otroligt sugen på att besöka dem och tycker nog att det vore intressant att bo där, men inte när jag verkligen tänker efter. Ofta spelar då platsen stor roll i boken.

Så här kommer min trio av platser som spelat stor roll för handlingen och som jag spontant blivit väldigt fascinerad av:

Yttre Hebriderna: Det är en relativt ny bekantskap som jag gjorde när jag läste Lewis-trilogin av Peter May tidigare i år. Bäst av de tre böckerna var den första, Svarthuset. Miljön är karg och det är kallt, blåsigt och regnigt. Alltså väder som jag definitivt avskyr, men ändå kunde jag inte låta bli att drömma om att bo där…

Alaska: Jag gillar som sagt inte kyla särskilt mycket. Ändå kan jag inte låta bli att drömma om hur det skulle vara att bo i det snötäckta vidsträckta Alaska. En bok som jag läste nyligen är Himmel över Alaska av Kristin Hannah. En annan författare som har skrivit flera böcker som utspelar sig i Alaska är Eowyn Ivey. Hennes bok Mot den glittrande snön vid världens ände tyckte jag särskilt mycket om.

Afrika: Att säga att man tycker om böcker som utspelar sig i Afrika är väl som att säga att man tycker om böcker som utspelar sig i Europa, utan att göra någon skillnad på Italien eller Sverige. Både litteraturen och miljön skiljer sig ju väldigt åt beroende på var i Afrika man befinner sig. Jag har inte läst så många böcker från Afrika förutom Sydafrika, men en författare som jag verkligen gillar är Chimamanda Ngozi Adichie. Hennes bok Americanah tycker jag mest om men där utspelar sig åtminstone halva boken i USA. En bok som utspelar sig i Adichies hemland Nigeria är Lila hibiskus, som speglar hur landet faller sönder efter efter en militärkupp. Jag är verkligen sugen på att upptäcka fler författare från Afrika.

Smakebit på söndag; Byn

På söndagar kan man dela med sig av en smakbit ur den bok man för tillfället läser och gärna ta del av andras smakbitar. Denna vecka är det bloggen Betraktninger som håller i trådarna.

Jag har tidigare läst de tre böckerna i Ragnar Jonassons serie om den isländska polisen Hulda Hermansdottir. När jag såg att han kommit med en ny bok, Byn, ville jag direkt läsa den. Han har ju skrivit ytterligare en serie, Dark Iceland, men den verkar inte ha kommit på svenska än. Den är jag dock också sugen på.

Huvudpersonen Una flyttar till en liten by långt ute i ingenstans, där det bara bor ett tiotal personer. Hon ska arbeta som lärare för de två barn som finns i byn. I hans tidigare böcker spelade landskapet och naturen stor roll och det verkar bli så även denna gång. Jag hoppas verkligen få besöka landet någon gång. Den här smakbiten kommer från prologen:

Nu kom drömmen undan för undan tillbaka till henne, och hon kände hur gåshuden reste sig på armarna.

Det hade varit en flicka, en liten flicka, tyckte hon, ja, nu mindes hon det alldeles tydligt: En liten flicka som nynnade på en vaggvisa.

Hon stod inte ut längre, steg upp, försökte genom beckmörkret hitta rätt fram till strömbrytaren på väggen så hon kunde tända lyset. Hon behövde ljus, svor över att det inte fanns någon sänglampa.

Och ändå tordes hon knappt tända, mörkret ingav trots allt en viss trygghet.

On the Come Up av Angie Thomas

Från Goodreads: Sixteen-year-old Bri wants to be one of the greatest rappers of all time. Or at least win her first battle. As the daughter of an underground hip hop legend who died right before he hit big, Bri’s got massive shoes to fill.

But it’s hard to get your come up when you’re labeled a hoodlum at school, and your fridge at home is empty after your mom loses her job. So Bri pours her anger and frustration into her first song, which goes viral . . . for all the wrong reasons.

Bri soon finds herself at the center of a controversy, portrayed by the media as more menace than MC. But with an eviction notice staring her family down, Bri doesn’t just want to make it—she has to. Even if it means becoming the very thing the public has made her out to be. 

En av sommarens stora behållningar var att lyssna på den här fantastiskt väl inlästa (på engelska) boken av den amerikanska författaren Angie Thomas. Hon har tidigare skrivit The Hate U Give på lite samma tema, som också var väldigt bra. Jag vet inte om det här klassas är en ungdomsbok, men det spelar absolut ingen roll, för den är lika bra för vuxna.

Jag tyckte så otroligt mycket om Brianna. Hon var en fantastisk huvudperson som var så mänsklig och så äkta. Egentligen var alla karaktärer äkta, även de mindre sympatiska. Jag kunde se historien framför mig hela tiden och kände verkligen av varje misstag, varje felsteg.

Det här är ju en helt annan värld för de flesta. Inte bara rap-världen, utan en värld som består av segregation, utanförskap, fattigdom. När Bris familj får strömmen avstängd (igen) och inte har mat att sätta på bordet och måste ta emot allmosor så känns det i hela mig. Bris mamma kämpar för att hennes barn ska få ett bättre liv än hennes. Och det i stark motvind. Berättelsen är oerhört angelägen och förpackat på ett utomordentligt bra sätt utan pekpinnar och moralkakor.

Den här boken är en solklar femma för mig. Läs den, eller ännu hellre, lyssna på den på engelska. Du kommer inte ångra dig.

I’ll be gone in the dark av Michelle McNamara

Från Bokus: Tolv mord, femtio våldtäkter – från mitten av 1970-talet och tio år framåt levde Kalifornien i skräck för Golden State Killer. Han lyckades undkomma rättvisan. Många år senare gjorde Michelle McNamara det till sin livsuppgift att hitta honom. Hennes bok är en stark, mardrömslik skildring direkt från verkligheten – och samtidigt ett självporträtt av en kvinna besatt av sitt sökande efter sanningen.

Jag blir alltid fascinerad av helt vanliga Svensson-människor som får en idé och gör det till en livsuppgift att förverkliga den. Michelle McNamara var visserligen journalist men hennes fascination för true crime och för detta fall måste ju ha gått långt utöver hennes arbete. Hon bestämde sig för att hon skulle hitta the Golden State Killer, en man som i över 30 år hållit sig undan polisen trots att han begått så många mord och våldtäkter. Det fanns dessutom otaliga spår och iakttagelser av personer som överlevt hans angrepp. Det framstår som helt otroligt att polisen inte hade tagit denna man. Michelle McNamara gör en fantastiskt spännande och otroligt detaljerad genomgång av de olika brotten och de ledtrådar som för henne vidare. Om man är det mesta intresserad av polisarbete och ”true crime” ska man definitivt läsa den här. Visst blir det ibland lite torrt och detaljrikt men det gör det ju också mycket mer trovärdigt.

Några detaljer som är väl kända och inte några spoilers tror jag (men om du inte vill läsa något om upplösningen ska du sluta läsa nu) är ju att Michelle McNamara oväntat avled innan hon hann färdigställa boken, att boken skrevs klar av bl.a. hennes man och att mördaren greps bara två månader efter att boken kom ut. Enligt polisen var det inte hennes arbete som föranledde gripandet utan att polisen tog till släkt DNA-undersökningar, dvs. samma metod som inneburit att ett par välkända brott i Sverige klarats upp. Att hon inte fick uppleva att mördaren greps känns väldigt sorgligt med tanke på den tid och det omfattande arbete hon lagt ner.

På svenska heter den Jag försvinner i mörkret. Det låter långt ifrån lika spännande och olycksbådande som I’ll be gone in the dark tycker jag. Jag lyssnade på den här boken på engelska. Den är ju nu också högaktuell i och med att HBO har kommit med en serie baserad på böckerna. Jag har inte sett serien.

Ruth Galloway nr 3-7 av Elly Griffiths

Sedan mitten av juni har jag läst eller lyssnat på de första sju böckerna i serien om den forensiska arkeologen Ruth Galloway och kriminalkommissarien Harry Nelson. Det är ett väldigt gott betyg till serien att jag direkt jag avslutat en plockar upp nästa och att jag fortfarande inte tröttnat. Jag har redan påbörjat nummer åtta.

Det får nu bli en lite kortare redovisning av några spridda tankar om böckerna. Dessa sju böcker utspelar sig inom loppet av kanske fyra år. Det händer väldigt mycket i Ruths liv under dessa fyra år, men det är bara roligt att läsa om henne. Hon känns som en väldigt jordnära och sympatisk karaktär. Det är fortfarande lite för mycket prat om hennes kropp, men det känns som att det tonas ner alltmer för varje bok. Jag gillar att hon har ett litet barn, men att det ändå inte blir så mycket fokus på lilla Kate. Inte heller blir det så mycket fokus på frågan om Kates far. Dock kan jag tycka att det börjar bli dags för Ruth (och Nelson) att bestämma sig i vissa frågor och sluta vela.

När man läser böckerna så här på rad blir det oundvikligen en hel del lite irriterande upprepningar. Böckerna är väl tänkta att kunna läsas fristående så därför blir det en genomgång av karaktärerna i den första delen av varje bok. Samtidigt kan man då se att karaktärerna också utvecklas en del för varje bok. Jag gillar särskilt att varje bok verkar fokusera lite grann extra på en av de andra karaktärerna, de som i övriga böcker mest är bifigurer. Det är ett smart grepp av författaren för att behålla intresset hos läsaren.

Alla böcker är inte lika bra förstås, men alla har fått betyget tre eller fyra av mig. Jag rekommenderar verkligen att man börjar från början om man är nyfiken på den här serien.

Tisdagstrion vecka 32

Ugglan & Boken anordnar Tisdagstrion, en utmaning att tipsa varandra om tre böcker runt ett visst tema. Den här veckan är temat De senaste böckerna jag fick hem.

Jag köper ju väldigt få böcker. När jag gör det är det ofta second hand. Övriga böcker lånar jag på biblioteket, antingen som fysisk bok eller som e-bok. Dessutom har jag ett abonnemang hos Storytel.

De senaste böckerna jag fick hem var biblioteksböcker strax före att min semester började för sex veckor sedan:

The Mars Room av Rachel Kushner: Jag har bara något femtiotal sidor kvar men det tog stopp när min allmänna läslust avtog. Jag ska läsa ut den för jag tycker den är bra.

Career of Evil av Robert Galbraith: Här har jag kanske en tredjedel kvar men jag har helt tappat intresset. Jag tror inte jag kommer att avsluta den. Jag är inte ens nyfiken på upplösningen av mysteriet.

American Dirt av Jeanine Cummins: Den här i USA mycket omtalade boken om immigration har jag inte påbörjat än, men den ska jag absolut läsa.

Läst i juli 2020

Lästa böcker i juli:

  1. Goda grannar av Mattias Edvardsson
  2. Janusstenen av Elly Griffiths
  3. Innan molnen kommer av Mari Jungstedt
  4. Huset vid havets slut av Elly Griffiths
  5. I’ll be gone in the dark av Michelle McNamara
  6. On the Come Up av Angie Thomas
  7. Rodham av Curtis Sittenfeld
  8. Känslan av död av Elly Griffiths
  9. Jag lät dig gå av Clare Mackintosh
  10. En orolig grav av Elly Griffiths
  11. De utstötta av Elly Griffiths
  • Goodreads challenge: 65/100
  • Bäst denna månad: On the Come Up av Angie Thomas

Jag började jobba igen efter sommarsemestern för två veckor sedan och då tog det helt slut med läsningen. Därför blev jag väldigt förvånad när jag insåg att jag ändå läst 11 böcker. Mycket handlar det om att jag haft en ljudbok i öronen stor del av min fritid. Hela 9 av de 11 lästa böckerna var ljudböcker!

Bäst denna månad var On the Come Up, fantastiskt inläst av Bahni Turpin. Den finns på Storytel och jag kan verkligen rekommendera den.

Innan molnen kommer av Mari Jungstedt

En kontroversiell spansk åklagare, gift med en svenska, hittas mördad i en ravin i bergsbyn Ronda, ovanför Marbella på den spanska solkusten. 
Lärarinnan Lisa Hagel, som just har flyttat till Spanien från Stockholm, dras in i utredningen. Lisa dumpades plötsligt av sin man efter trettio års äktenskap och har köpt ett hus i en liten bergsby för att försöka börja om.  
På en flamencokurs träffar hon polisen och änkemannen Hector Correa som även han har ett sårigt förflutet. Tillsammans börjar de nysta i det mystiska mordet på åklagaren. 
Snart inträffar ännu ett mord, och spåren leder dem ända tillbaka till general Franco och Spaniens blodiga historia
. (från förlaget)

Jag har inte läst något tidigare av Mari Jungstedt. Det är förstås ett namn som förekommit överallt men jag kände inte att jag ville bara plocka en bok ur en serie på måfå. När jag såg att hon påbörjat en ny serie tänkte jag att det kunde bli en bra början.

Jag lyssnade på boken inläst av Katarina Ewerlöf. Jag vet att hon är väldigt omtyckt som inläsare men hon passar tyvärr inte mig. Det är något med hennes tonfall som för mig framstår som lite nonchalant och ironiskt och jag stör mig på det. Det är verkligen bara min uppfattning och jag förstår att andra har en annan.

Själva berättelsen var lätt att komma in i och jag lyssnade igenom den rätt snabbt. Det kändes som en bra sommarberättelse helt enkelt som man kan lyssna på vad man än gör. Underhållning för stunden men inte så mycket mer än det. Mordhistorien, nja, den kändes ju rätt otrolig och det blev inte direkt någon överraskning när upplösningen kom. Samtidigt gillar inte jag deckare när något jätteöverraskande händer de sista sidorna som sedan i detalj måste förklaras för det är så svårförståeligt mot bakgrund av vad som hänt tidigare.

Jag kommer förmodligen plocka upp nästa bok i serien när den kommer. Den här boken fick betyget tre av mig.

Goda grannar av Mattias Edvardsson

Hur väl känner du dina grannar? Micke och Bianca flyttar till ett idylliskt villakvarter som verkar perfekt för deras familj. Men allt eftersom de lär känna sina grannar kommer en känsla av obehag smygande. När Bianca blir påkörd utanför sitt hus verkar det först röra sig om en tragisk olycka. Medan hon kämpar för sitt liv på sjukhuset växer dock tvivlet bland polisen och i kvarteret. Micke har alltid trott på rättvisan. Men vad händer när den enda utvägen tycks vara att ta lagen i egna händer? (från förlaget)

Den här boken har jag sett på åtskilliga bloggar de senaste veckorna och de flesta verkar rörande överens om att det är riktigt bra. Och jag håller med. Jag noterade också, roligt nog, att Mattias Edvardssons tidigare bok, En helt vanlig familj, rekommenderades i ett inlägg på den välkända boksajten Book Riot som en thriller man inte ville missa. Välförtjänt även om jag tyckte den här var bättre.

Jag lyssnade på Goda grannar med röster från de tre inläsarna Magnus Roosman, Lo Kauppi och Viktor Åkerblom. Det gjorde de mycket bra, särskilt Viktor Åkerblom som läste tonåringen Fabians lite nonchalanta ton perfekt. Jag tyckte det tillförde en dimension att lyssna på boken.

Temat är visserligen grannar och det obehag man kan känna när ens grannar kryper inpå en och liksom styr och ställer. Jag har aldrig varit särskilt social med grannar och håller nog ett visst avstånd. Liksom Bianca skulle jag ha svårt för grannar som traskar in och kräver att få lägga sig i. Men den här boken handlar lika mycket om familjen. Kan vi lita på vår egen familj? Vad händer med allt det där vi aldrig pratar om?

Mattias Edvardsson låter berättelsen växa fram på ett mästerligt sätt. Nya detaljer i berättelsen och sidor hos karaktärerna avslöjas sakta och hela historien ställs på ända flera gånger om. Trots det blir det aldrig otroligt. Det är verkligen en konst att avslöja riktigt obehagliga saker om en annars sympatisk karaktär och ändå hålla det trovärdigt.

Omständigheterna runt brottet och brottsutredningen är hyfsat realistiska vilket känns bra för det var det jag hade lite problem med i En helt vanlig familj. Jag gillar att det inte är så stort fokus på brottet utan mer på hur karaktärerna hanterar situationen. Slutet är inte helt oväntat men det är bra. Jag gillar inte totalt överraskande slut där allt ofta känns rätt osannolikt.

Totalt sett en riktigt bra läsupplevelse och en stark fyra som betyg!

Smakebit på söndag; The Mars Room

På söndagar kan man dela med sig av en smakbit ur den bok man för tillfället läser och gärna ta del av andras smakbitar. Denna vecka är det bloggen Flukten fre virkeligheten som håller i trådarna.

Jag har precis börjat läsa The Mars Room av Rachel Kushner. Jag har inte läst något av författaren tidigare men den verkar intressant. Den handlar om Romy som avtjänar två på varandra följande livstidsstraff i USA. Den har fått mycket beröm och nominerades bl.a. till Bookerpriset. Min smakbit kommer från tidigt i boken:

In prison at least you know what’s going to happen. I mean, you don’t actually know. It’s unpredictable. But in a boring way. It’s not like something tragic and awful can happen. I mean, sure it can. Of course it can. But you can’t lose everything in prison, since that’s already taken place.

Tidigare i livet arbetade Romy på en strippbar:

I said everything was fine but nothing was. The life was being sucked out of me. The problem was not moral. It was nothing to do with morality. These men dimmed my glow. Made me numb to touch, and angry. I gave, and got something in exchange, but it was never enough.