Smakebit på söndag; Career of evil

På söndagar kan man dela med sig av en smakbit ur den bok man för tillfället läser och gärna ta del av andras smakbitar. Denna vecka är det bloggen Betraktninger som håller i trådarna.

Min smakbit idag kommer från tredje delen i Robert Galbraiths serie om detektiven Cormoran Strike och hans sidekick Robin Ellacot, Career of Evil. Robert Galbraith är ju i själva verket JK Rowling som skriver under pseudonym. Innehållet skiljer sig mycket från Harry Potter, men de långa vindlande meningarna känner man igen. Smakbiten kommer från kapitel 2 då Robin får motta ett paket med ett obehagligt innehåll:

Robin laid her oblong package on the desk, took off her coat and hung it, with her bag, on a peg behind the door, turned on the light, filled and switched on the kettle, then reached for the sharp letter-opener on her desk. Remembering Matthew’s flat refusal to believe that it had been flanker Jacques Burger’s curly mane she had been admiring rather than Strike’s short and frankly pure-like hair, she made an angry stab to the end of the package, slit it open and pulled the box apart.

A woman’s severed leg had been crammed sideways in the box, the toes of the foot bent back to fit.

Career of Evil

Idag ska det visst regna lite och jag har inte något emot några dagar med lite svalare väder före nästa värmebölja. Ha en trevlig söndag!

Smakebit på söndag; Främlingen

På söndagar kan man dela med sig av en smakbit ur den bok man för tillfället läser och gärna ta del av andras smakbitar. Denna vecka är det bloggen Flukten fre virkeligheten som håller i trådarna.

Det går fortsatt mycket trögt med läsningen. Jag har svårt att koncentrera mig och svårt att finna någon glädje i det jag läser. Hmmm, jag vet inte riktigt hur jag ska komma ur det. Jag har flera påbörjade böcker som jag tröttnar på och lägger bort. Den här smakbiten kommer från Främlingen av Elly Griffiths och här hämtad från huvudpersonen Clares dagbok:

Ella är död. Jag trodde inte på det när Rick gav mig beskedet. Och när hans ord började nå in tänkte jag: en bilkrock, en olycka, kanske till och med en överdos av något slag. Men när Rick sa ”mördad” var det som om han talade ett främmande språk.

Ytterligare en smakbit från lite längre fram i berättelsen när poliserna Kaur och Winston söker upp Clare angående mordet:

Kaur och Winston ser på varandra. Det är tydligen ett tecken på att det är dags att ändra tonläge, för Kaur lutar sig bakåt i min nedsuttna fåtölj och säger: ”Vad var Ella för sorts människa?”

Ha en riktigt fin söndag alla!

Smakebit på söndag; Balladen om sångfåglar och ormar

På söndagar kan man dela med sig av en smakbit ur den bok man för tillfället läser och gärna ta del av andras smakbitar. Denna vecka är det bloggen Flukten fre virkeligheten som håller i trådarna.

Jag avslutade äntligen Finders Keepers igår kväll och började imorse läsa Suzanne Collins Balladen om sångfåglar och ormar, boken som utspelar sig i tiden före Hungerspelen-trilogin.

Smakebiten kommer från sidan 12:

Han sträckte sig efter rosen, men hon darrade till så att han stack sig på en tagg. Blodet började rinna och han höll snabbt handen ifrån sig för att inte fläcka ner den dyrbara skjortan. Farmodern såg förskräckt ut.

Små sticksår blöder aldrig länge, lovade Tigris medan hon snabbt gjorde rent och plåstrade om hans hand. Hon ansade rosen, behöll ett grönt blad och nålade fast den på hans skjorta.

Smakebit på söndag; Den som finner (Finders Keepers)

På söndagar kan man dela med sig av en smakbit ur den bok man för tillfället läser och gärna ta del av andras smakbitar. Denna vecka är det bloggen Betraktninger som håller i trådarna.

Igår recenserade jag första delen i Stephen Kings serie om den före detta kriminalpolisen Bill Hodges. Idag bjuder jag på en smakbit från del 2. Ganska tidigt i boken utspelar sig samma händelse som den första boken inledde med, dock från en annan karaktärs synvinkel. Hela första boken handlar ju om när Bill Hodges försöker ta fast den person som körde en Mercedes in i en folkmassa. Jag blir väldigt nyfiken på var den här boken är på väg. Smakbiten kommer från den händelsen:

He struggled to his feet in time to see the car – it was a Mercedes, all right, a big sedan as gray as this foggy morning – plowing into the crowd, spinning bodies out of its way as it came, describing a drunken arc. Blood dripped from the grille. A woman went skidding and rolling across the hood with her hands out and her shoes gone. She slapped at the glass, grabbed at one of the windshield wipers, missed, and tumbled off to one side.

Ha en riktigt fin söndag i det härliga vädret! Idag är det faktiskt min födelsedag så jag hoppas på lite firande också. 🙂

Smakebit på söndag; Tistelhonung

På söndagar kan man dela med sig av en smakbit ur den bok man för tillfället läser och gärna ta del av andras smakbitar. Denna vecka är det bloggen Betraktninger som håller i trådarna.

Tistelhonung av Sara Paborn är det många som verkar läsa just nu. Den är också en av de böcker som är nominerad till Årets bok 2020. Här kommer en smakbit från en av de första sidorna:

Han börjar bläddra i mappen som han har i knäet. Jag går till Joar av så många skäl att varje område behöver en egen flik. Tinnitusen är kanske det minsta av mina problem. Vi har även skulden över att jag lämnade Tom och gav Oskar skilda föräldrar. Förälskelsen i Erik och uppbrottet. Den offentliga förnedringen som följde. Förlusten av nämnda Erik. Den lågfrekventa depressionen. Ovanpå det kommer oron över mina arbetsuppdrag, eller avsaknaden av dem. Tinnitusen är mest som glasyr på toppen.

Smakebit på söndag; Mr. Mercedes

På söndagar kan man dela med sig av en smakbit ur den bok man för tillfället läser och gärna ta del av andras smakbitar. Denna vecka är det bloggen Flukten fre virkelighetensom håller i trådarna.

Jag började precis läsa första delen i Stephen Kings trilogi som inleds med denna bok – Mr. Mercedes. Enligt honom själv ska det tydligen vara hans första hårdkokta kriminalroman. Den här smakbiten är från ganska tidigt i boken när huvudpersonen Bill Hodges, en numera pensionerad (deprimerad?) detektiv, presenteras.

Hodges eats this diet of full-color shit every weekday afternoon, sitting in the La-Z-Boy with his father’s gun – the one Dad carried as a beat cop – on the table beside him. He always picks it up a few times and looks into the barrel. Inspecting that round darkness. On a couple of occasions he has slid it between his lips, just to see what it feels like to have a loaded gun lying on your tongue and pointing at your palate. Getting used to it, he supposes.

Annars är det ju trist väder idag, för en gångs skull skönt att bara vara inne och städa och läsa. Ha en härlig söndag!

Smakebit på söndag; Bergens stjärnor

På söndagar kan man dela med sig av en smakbit ur den bok man för tillfället läser och gärna ta del av andras smakbitar. Denna vecka är det bloggen Betraktninger som håller i trådarna.

Jag läser just nu Bergens stjärnor av Jojo Moyes. Boken utspelar sig 1937. Alice är från England och gifter sig med en amerikan. Hon flyttar med honom till Kentucky där hon blir bibliotekarie i det mobila ridande biblioteket. Här kommer en smakbit från sidan 109.

Det var något som förändrades i Alice den kvällen. Hon var trött på att hur hela stan stirrade på henne, trött på att bli iakttagen och baktalad och dömd. Hon var trött på att vara gift med en man som alla andra såg som Gud fader själv, men som knappt kunde förmå sig att titta på henne.

Alice hade flyttat halvvägs runt världen bara för att upptäcka att hon fortfarande inte dög i andras ögon. Nåja, tänkte hon, om det var så alla tyckte så kunde hon lika gärna leva upp till det.

Smakebit på söndag; Ensam på mars

På söndagar kan man dela med sig av en smakbit ur den bok man för tillfället läser och gärna ta del av andras smakbitar. Denna vecka är det bloggen Flukten fre virkeligheten som håller i trådarna.

Jag gjorde i fredags en utflykt till en av våra lokala second hand-affärer och inhandlade några böcker, däribland Ensam på mars av Andy Weir. Den är riktigt spännande även om jag inte förstår mycket av det tekniska. Här kommer en kort smakbit från sidan 60.

Jag var överförtjust. Det här var det smartaste jag någonsin kommit på! Och jag gjorde mig inte bara av med vätet, utan tillverkade samtidigt mer vatten!

Allt gick som smort ända tills det small.

Jag har inte sett filmen men det är jag sugen på att göra nu.

Smakebit på söndag; The Testaments

På söndagar kan man dela med sig av en smakbit ur den bok man för tillfället läser och gärna ta del av andras smakbitar. Denna vecka är det bloggen Betraktninger som håller i trådarna.

Jag läser just nu The Testaments (eller Gileads döttrar på svenska) av Margaret Atwood. Det är fortsättningen på The Handmaid’s Tale, som är en riktig favoritbok. Trots det tog det lång tid innan jag började läsa uppföljaren. Nu har jag kommit ganska långt, men här kommer en smakbit redan från sidan 15:

What my father was doing in there was said to be very important – the important things that men did, too important for females to meddle with because they had smaller brains that were incapable of thinking large thoughts, according to Aunt Vidala, who taught us Religion. It would be like trying to teach a cat to crochet, said Aunt Estée, who taught us Crafts, and that would make us laugh, because how ridiculous! Cats didn’t even have fingers!