Jag lät dig gå av Clare Mackintosh

Femårige Jacob och hans mamma är på väg hemåt en mörk och blöt novemberkväll. De har bara en kort bit kvar att gå när han plötsligt släpper taget om hennes hand och springer ut i gatan. Samtidigt kommer en bil körande i rasande fart och Jacob hinner inte undan. Föraren smiter och kvar på gatan ligger den döde pojken. Över honom hukar sig hans svårt chockade mamma. Hela hennes liv har krossats i ett ögonblick.

Fallet hamnar på polisinspektör Ray Stevens bord. Han har inga ledtrådar men är fast besluten att hitta den skyldige, och är beredd att riskera allt för att skipa rättvisa åt en kvinna som drabbats av varje förälders värsta mardröm.

För Jenna är det omöjligt att fortsätta leva i hemstaden Bristol – hennes liv är ödelagt. Det enda hon vill är att lämna allt bakom sig och börja på nytt. Jenna flyttar till en liten by i Wales. Hon försöker desperat glömma sitt förflutna men jagas av fasansfulla minnen. Byns invånare undrar förstås vem hon är och varför hon sökt sig just dit. Men Jenna håller alla på avstånd, släpper ingen in på livet.

Medan polisen arbetar börjar Jenna långsamt tro på en framtid. Men är det alls möjligt att lämna ett liv för ett helt annat?

Det förflutna kommer obönhörligt ifatt henne och dess konsekvenser är förödande. 

Det här är en bok som det känns som att alla har läst – utom jag. Trots det hade jag inte hört så mycket om själva handlingen. Jag förstod att det skulle vara en psykologisk thriller, lite i Gone girl-anda, och det gjorde mig mer tveksam. Även om jag gillade Gone girl när den kom så har det kommit för många böcker som liknar den.

Upplägget var rätt traditionellt, kapitel om Jenna alterneras med kapitel om poliserna som utreder. Poliserna i sig var rätt ointressanta och jag hade svårt att ta till mig hur de resonerade. Små bitar av deras privatliv blandades in och det blev mest konstigt. Det blev liksom inget avslut på deras privata problem och ett tag trodde jag att det var början på en serie där man skulle få följa poliserna i en uppföljare. Men så verkar det inte ha blivit.

Jag var inte så förtjust i thriller-delen av boken. Det är väldigt svårt att förklara varför utan att ge några spoilers. Men jag kan säga så mycket som att jag har inget emot att bli lurad. Men det gick för långt i den här boken. Själva ”twisten” kändes bara för mycket, som att det var lite för elegant. Författaren måste ha vägt varje ord på guldvåg för att lura läsaren och det kändes helt enkelt inte nödvändigt. Boken hade varit bättre utan den twisten.

I andra halvan dyker det upp en ny berättare och även det kändes onödigt. Det var inte direkt så att man inte förstod den berättarens perspektiv ändå. Slutet kändes också väldigt tillrättalagt och lite för gulligt.

Som ni förstår var det här inte favorit hos mig och den fick två stjärnor.