American Dirt av Jeanine Cummins

Lydia Quixano Pérez lives in the Mexican city of Acapulco. She runs a bookstore. She has a son, Luca, the love of her life, and a wonderful husband who is a journalist. And while there are cracks beginning to show in Acapulco because of the drug cartels, her life is, by and large, fairly comfortable.

Even though she knows they’ll never sell, Lydia stocks some of her all-time favorite books in her store. And then one day a man enters the shop to browse and comes up to the register with a few books he would like to buy—two of them her favorites. Javier is erudite. He is charming. And, unbeknownst to Lydia, he is the jefe of the newest drug cartel that has gruesomely taken over the city. When Lydia’s husband’s tell-all profile of Javier is published, none of their lives will ever be the same.

Forced to flee, Lydia and eight-year-old Luca soon find themselves miles and worlds away from their comfortable middle-class existence. Instantly transformed into migrants, Lydia and Luca ride la bestia—trains that make their way north toward the United States, which is the only place Javier’s reach doesn’t extend. As they join the countless people trying to reach el norte, Lydia soon sees that everyone is running from something. But what exactly are they running to?

Det här är en av årets mest omtalade böcker i USA. Den fick otroligt mycket kritik och det stormade en hel del. Jag valde att inte sätta mig in i kritiken innan jag läste för att se om jag skulle förstå vad det handlade om, enbart genom att själv läsa boken. Det gjorde jag inte. När jag därefter har läst en del kritiska röster kan jag till viss del förstå men ändå inte. Samtidigt är jag ödmjuk inför att jag själv, som bott i Sverige i hela mitt liv, kanske inte kan förstå fullt ut.

Det här är en bok om Mexico och om immigrationen från Mexiko till USA. Kritiken verkar mycket handla om författaren själv. Författaren är inte immigrant eller av latinamerikanskt ursprung. De kritiska rösterna anser att den här berättelsen bara hade kunnat berättas av en författare med sådant ursprung. Jag håller inte med. En bra författare kan berätta en historia utan att själv ha upplevt den. För mig kändes det inte som en brist att jag efter min läsning fick veta att författaren inte själv hade gjort denna flykt. Jag tyckte inte heller att författaren på något sätt utgav sig för att ha gjort det.

En annan del av kritiken är att berättelsen är för ytlig och inte återger hur fruktansvärt det är för immigranterna som försöker ta sig över gränsen. Det är möjligt att det stämmer, men ingen berättelse är ju någonsin hela sanningen. Inte ens en biografi eller någons memoarer kan vara något mer än en del av sanningen. Jag tyckte inte heller att det var en brist. Snarare gav det mig inspiration att läsa vidare, läsa andra böcker med andra delar av sanningen.

Som berättelse tyckte jag väldigt mycket om den här boken. Jag kände så starkt för Lydia, Luca och flera av de andra karaktärerna. Den hade ett driv framåt och kändes ibland lite som en spänningsroman. Flera gånger var jag tvungen att lägga ifrån mig den och ta ett djupt andetag för jag förstod att det skulle gå illa…

Boken fick fem stjärnor av mig!

Smakebit på söndag; American Dirt

På söndagar kan man dela med sig av en smakbit ur den bok man för tillfället läser och gärna ta del av andras smakbitar. Denna vecka är det bloggen Betraktninger som håller i trådarna.

American Dirt av Jeanine Cummins är en bok som har fått mycket uppmärksamhet i USA. Den har bl.a. valts ut i Oprahs bokklubb, vilket förstås är mycket stort. Både Oprah och författaren har dock fått mycket kritik. Jag har valt att inte sätta mig in i kritiken för jag vill först läsa boken själv. Jag vill bilda mig en egen uppfattning av berättelsen innan jag (möjligen) låter mig påverkas av andra.

Smakbiten är från en av de första sidorna. Åttaårige Luca gömmer sig i badrummet tillsammans med sin mamma när det skjuts utanför huset.

There’s a blessing in the moments after terror and before confirmation. When at last he moves his body, Luca experiences a brief, lurching exhilaration at the very fact of his being alive. For a moment he enjoys the ragged passage of breath through his chest. He places his palms flat to feel the cool press of tiles beneath his skin. Mami collapses against the wall across from him and works her jaw in a way that reveals the dimple in her left cheek. It’s weird to see her good church shoes in the shower. Luca touches the cut on his lip. The blood has dried there, but he scratches it with his teeth, and it opens again. He understands that, were this a dream, he would not taste blood.

Ha en riktigt trevlig söndag! Här är det ruskväder, som gjort för att stanna inne!

Tisdagstrion vecka 32

Ugglan & Boken anordnar Tisdagstrion, en utmaning att tipsa varandra om tre böcker runt ett visst tema. Den här veckan är temat De senaste böckerna jag fick hem.

Jag köper ju väldigt få böcker. När jag gör det är det ofta second hand. Övriga böcker lånar jag på biblioteket, antingen som fysisk bok eller som e-bok. Dessutom har jag ett abonnemang hos Storytel.

De senaste böckerna jag fick hem var biblioteksböcker strax före att min semester började för sex veckor sedan:

The Mars Room av Rachel Kushner: Jag har bara något femtiotal sidor kvar men det tog stopp när min allmänna läslust avtog. Jag ska läsa ut den för jag tycker den är bra.

Career of Evil av Robert Galbraith: Här har jag kanske en tredjedel kvar men jag har helt tappat intresset. Jag tror inte jag kommer att avsluta den. Jag är inte ens nyfiken på upplösningen av mysteriet.

American Dirt av Jeanine Cummins: Den här i USA mycket omtalade boken om immigration har jag inte påbörjat än, men den ska jag absolut läsa.